Dubrovnik Online, Aktiviteter, klättring

Kroatien har en lång klättringstradition och var bland de första sju nationerna i världen som grundade en nationell klättringsorganisation. Den Kroatiska Klättringsföreningen (HPD) grundades 1874 och i början var klättring i Kroatien mest fokuserat på vetenskaplig forskning gällande naturdragen på bergen istället för att erövra och bestiga berg. Många ledande universitetslärare och vetenskapsmän var medlemmar i föreningen i förra seklet och även om det finns en lång tradition är bergen fortfarande den minst utforskade delen i Kroatien. De flesta bergen i Kroatien tillhör de Dinariska bergskedjan. Bergen i Dalmatien är högre och mer obebodda är i andra delar. De representerar en sann utmaning för klättrare, både för ovana och vana klättrare.

Dalamtiens berg inkluderar Zmijino bergen pa Pelješac, Biokovo, Ilica, Dinara, Troglav, Kamešnica, Svilaja, Promina, Kozjak, Mosor, Poljièka planina, Omiška Dinara och Orjen.
De grundläggande dragen för dessa berg i regionen är att de tillhör de Dinariska bergen. I Dalamtien, förgrenar sig bergen i ett antal parallella kedjor. Det högsta är det som utgör den naturliga förbindelsen med Bosnien och Herzegovina ocjh består av Ilica, Dinara, Troglov och Kamešnica. En annan bergslinje leder genom Dalmatinska Zagora i vilken det högsta berget heter Promina, Mosea and Svilaja. Ur klättringsperspektiv, finns de mest intressanta och krävande bergen i kustkedjan, Biokovo, Kozjak, Mosor, Omiska and Dinara.

De viktigaste dragen för dessa berg är att de inte har en bergskam utan att de utgörs av en högplatå (på upp till 1700 m), med svårtillgängliga reliefer, med toppar och grottor. Kanterna på platån slutar ofta i en stor vertikal klippa som stupar brant. Klipporna hittas i söder sluttningar, med ett undantag i Troglov, som har klippor mot norr. Det största intrycket får man dock i de enorma stenmassorna som dessa berg utgörs av.

Klimatet är hårt här. På somrarna bränner solen stenarna, och på vintern drar den extremt torra vinden upp de sista spåren av fuktigheten i jorden. Det här gör att det är väldigt svårt för en vegetation att gro, en sparsam flora gör att det finns få djur förutom ormar som den giftiga huggormen och snokar.

Vad som skiljer de Kroatiska bergen från de övriga Europeiska länderna är att på de kroatiska öarna finns det berg. Alla öar är bergsöar, som tillhör den Dianriska kedjan. De består av kalksten och deras position är identisk, från nordväst till sydöst.
Formen på bergen och på öarna är olik den den som finns på fastlandet, öarns berg har blivit formade av havet. Det bästa exemplet på det är kusten vid Dugi otok, med sina vertikala klippor som stiger rätt upp fran havet över 100 m. Dessa klippor är lämpliga för kustklättring, som ännu inte har blivit så populärt i Kroatien. Ingenstans i Kroatien är klimatet så milt som på öarna. Medeltemperaturen i Januari sjunker aldrig under noll, det betyder att sommarsäsongen i praktiken löper året runt.
Det största problemet som en klättrare kan stöta påär hettan och bristen på vatten. Hettan reduceras av vinden Maestral från havet. Som ett resultat av Medalhavsklimatet har vegetationen vuxit sig rik och bestar av över 1000 sorter. De heta somrarna och den starka solen är inte gynsammt för skogen. De öarna är täckta av maquis, låg skog och buskar. Bara på de södra öarna finns det en del riktig skog. I klättrarvärlden, har öarna inte ännu fått sitt välförtjänta namn inom den Kroatiska turismen. Undantag är öarna Lošinj, Pag, Rab och Brac.

Mer information om grottor kommer snart. Om ni önskar mer information, konatkta turistinformationen eller CROATIAN SPELEOLOGICAL FEDERATION

Modra špilja ((Blå grottan))på ön Biševo (Dalmatia)
Zelena špilja (Gröna grottan) nära ön Vis (Dalmatia)
Šipun nära Cavtat (Dalmatien)

Om ni vill utforska de svårtillgängliga bergsregionerna i Kroatien, finns hjälp att få i nödfall av den Kroatiska bergsräddningen(GSS - initialer pa Kroatiska). GSS hjälper till i nöd och räknar med fullt sammarbete från alla involverade. GSS kan nas via den närmaste informationspunkten eller via polis (Tel: 92).
Viktigt att veta : Om ni inte kan na GSS pa en gang, ring polisen.

Mountain Rescue Service Commission of Croatia
Kozarèeva 22, 10000 Zagreb, President: Damir Lackoviæ
tel/fax: +385 1 4824 142, tel: +385 1 4823 624

Kroatiska berg är standardmärkta: en röd cirkel med en vit prick i mitten. Ibland, är smala träd markerade med tva parallella röda linjer och en vit linje emellan dem. Klättrarklubbarna underhåller markeringarna, vanligtvis har de sina hytter pa berget. Undantaget är Velebit som underhalls av (PSH), Bergsklättrarförbundet i Kroatien.
Berg långt ifran klättrarklubbar, och speciellt de som inte har några hytter, är sparsamt markerade. Det ska tilläggas att det ibland händer att oförsiktiga vandrare eller fåraherdar förstör markeringar och skär ner träd i bergsregionerna och på så sätt tar bort markeringarna.

Hrvatski planinarski savez (Croatian climbing federation)
Kozarceva 22, 10000 Zagreb
tel: 01 4823 624, tel/fax: (01) 4824 142

Planinarski savez Zagreb (Zagreb climbing federation)
Ribnjak 2, 10000 Zagreb
Tel.: (01) 4818 551

Journal of Croatian mountaineering association (på Kroatiska)

Källa: Dr Željko Poljak: The Mountains of Croatia, a climbing and tourist guide. The Croatian Climbing Federation, 1981. Mer information kan hittas på Croatian National Board web sidan.